Varför behöver allt gå så fort?

Hej älskade läsare,

Ny vecka med nya möjligheter. Idag var det segt att komma upp ur sängen men efter lördagens skitmorgon så har jag lovat mig själv att gå upp och göra min morgonritual, trots att jag är trött. När jag skulle skriva i min skrivbok under ritualen kände jag mig bara tom och kunde inte komma på något att skriva. "Hur ska jag orka denna dag?" var tanken som ekade i mitt huvud. Jag satt där en stund och valde att göra ett scent tent med oljan Acceptance och sa affirmationen "Jag accepterar att jag är trött, men jag väljer att var glad, kärleksfull och omtänksam, trots det. Jag släpper alla förväntningar på mig själv och min bild av vad jag tror att andra förväntar sig av mig." Och genast skiftades mina energier.

Dagens inlägg fick titeln "Varför behöver allt gå så fort?" och det var en fråga som ploppade upp i mitt huvud under frukosten när jag stod och handvispade lite grädde till pannkakor som blev över från gårdagen. Dom flesta hade nog tagit fram elvispen för att vispa grädden men jag valde alltså att handvispa. Och när jag står där och vispar så slog det mig att allt ska gå så fort nuförtiden. Vi strävar ständigt efter att vara så effektiva som möjligt för att hinna mer. Men varför behöver allt gå så fort?

Jag är den personen, "Effektiva Ellinor", som ska hinna med så mycket som möjligt varje dag. Det har präglat hela mitt vuxna liv. Men på senare tid har jag börjat inse att det inte är så jäkla bra att alltid vilja hinna med så mycket möjligt för man glömmer att vara närvarande i stunden. Det är farligt när vi inte längre kan gå en promenad utan att lyssna på en podd samtidigt eller gå på toa utan att ha med oss telefonen. Eller ta ett bad utan att titta på en film samtidigt. Vi kan till och med öka uppspelningshastigheten när vi lyssnar på en podd eller tittar på Netflix. Men vad skulle hända om vi drog ner tempot istället och gjorde en sak i taget? Gå på en promenad utan att lyssna på musik och vara helt närvarande i stunden. Eller äta frukost utan att scrolla på Instagram samtidigt? Som några av er säkert vet så är jag utbildad förskollärare och tiden i förskola förstärkte denna strävan efter att vara effektiv hela tiden. Man hann aldrig med det man ville hinna och man kände sig ständigt otillräcklig. Jag gjorde nästan alltid flera saker samtidigt och glömde ofta att vara närvarande i stunden. Och det har följt med mig in i mammalivet. Att sätta mig ner på golvet och bara vara närvarande när Leo leker kan ibland kännas stressande för jag tänker att jag skulle kunna göra något annat istället för att "bara" sitta här. Men jag vet också att Leo mår bäst av att jag sitter stilla som en "trygg hamn" för så fort jag ställer mig upp så undrar han vad jag ska göra och blir genast stressad.

Så vad vill jag säga med detta inlägg? Ja, att det är okej att inte hinna med så mycket som möjligt, att det är okej att "bara" vara. Om vi ger oss själva tillåtelsen.